En dag till
Har ni varit pa bio i Thailand nagon gang sa vet ni att efter alla traliers visas en uppmaning pa duken att stalla sig upp och hylla kungen. Inte den Karl Gustav utan den mer thailandska kungen. Jag missade detta helt och blev upprykt av en fornarmad thaikille som sen under den fem minuter hyllningsfilmen till kungens livsgarning stod och blangde pa mig eftersom jag tyckte det hela var otroligt underhallande. Tydligen tar befolkingen detta pa stort allvar och det gjorde det inte lattare att halla skrattet inne.
Sa dar stod jag. Pa rad 6, plats J - och fnissade ljudligt till bilder nar en ung kung korde runt och delade ut blommor till bonder nagon gang under 60-talet. Efter det visades filmen. Som var utomordentligt dalig. Bra ljud dock.
Pa vagen hem styrde jag min Tuk-tuk forare inom en affar och bunkrade lite fotbollstrojor. Ett par till mig, ett par till Figge och tyvarr Hannes - ingen till dig.
Efter trojorna sag jag tillfallet att ge utlopp for en av mina nyfunna passioner. Runt hornet lag en skraddare. "Tackar" tankte jag och klev in med bestamda steg. Indiern var snabbt framme och visade mig till en soffgrupp for ett litet mote om mina behov. "Ok Boss, what do you need?"
Jag bollade fragan lite i mitt huvud. Vad behover jag? Vad behover jag inte? Efter en stunds funderande kom jag pa att jag saknar en frack. Mitt engelska vokabular begransade mig dock till att behova en "penguin suit" men indiern forstod vad jag menade och borjade genast skissa pa en plan. han holl sedan en tio minuters genomgang i skillnad av material och lat mig kanna pa bade det ena och det andra.
Sen borjade priskriget pa min fiktiva frack. Han ville ha 20 tusen baht och nar jag kom pa att jag anda aldrig tankt kopa fracken hade priset hamnat pa 15 tusen. 3500 svenska kronor. Som hittat.
Sen ursaktade jag mig och sa att jag skulle titta runt med a hos andra skraddare forst innan jag bestamde mig. Han gav mig sitt kort och skrev sitt namn. Vet ni vad han hette? Han hette banne mig James.
Jag var nara pa att kopa fracken enbart for det.
//G
Saigon i film
Antar att det var dag ett i Saigon.
G
Tillbakablickar i regnet
Kom inte pa bussen till bangkok. Den var full. Har dock en ny om 4 timmar.
Tankte lagga upp lite bilder under tiden.
Nagot intern bild men vi tyckte det var hysteriskt roligt att Ekan var med pa Ko Tao-baten. Fantastiskt likt.
Soluppgang vid Australiens ostligaste punkt vid Byron Bay
Marinan var segelbat kastae loss fran.
En utslagen engelskman ar en god engelskman. For ovrigt syns var Ocean Racer.
En rivaliserande skuta i motljus under Whit sundaystrippen
Jag, Linn och min hopppartner - valdigt likt Goran Jynsson fran Metso innan vart fallskarmshopp.
Kolla sa avslappnad jag ar.
4500 meter upp.
Fotografen ville halla hand. Han var nog lite radd.
Sa har nojda var jag och Goran efter hoppet.
Linn lika nojd.
G
Pattaya dag 3
Det gar bra nu....
//G
Pattaya dag 2
Jag ar beroende av rutiner. Allt blir lattare av att ha lite riktlinjer for dagen. Inga pedantiska tvangsrutiner utan enbart lite riktlinjer, ett lost schema att folja. Darfor ogillar jag att komma till ett nytt stalle, speciellt utan sallskap.
Vart ska jag ga, hur ska jag ta mig dit och var fan ligger havet? Mitt lokalsinne begransar mig till att sta still utan att ga vilse sa varje steg jag tar, ar ett steg mot eventuell, oftast garanterad, forlust av lokalisering.
Men nu efter en dag i pattaya har jag kartlagt omradet och dragit upp lite riktlinjer for min vistelse. Dagen borjar en promenad till den ganska ocharmiga stranden dar bananer och ananas inhandlas. I sallskapet av en bok slas tre timmar ihjal ganska smartfritt och efter det en snabb middag pa Subway for att sedan glida hemmat och duscah av sig saltvattnet. Efter det - en timme pa internet. Och har sitter jag nu. det ar fyra timmar till jag kan ga till mitt rum och somna till ekonominyheterna pa CNN - den enda engelsksprakiga kanal. Nar jag kommer hem kan jag halla forelasningar om USAs regering och dess atgarder for att lindra bankkrisen. Alternativet ar tyska dokusapor och ryska underhallningsprogram.
Nu ska jag dock ga och fa en timmes massage och sedan hitta en bar som visar fotboll. Wish me luck
/G
Tillagnar Hannes denna bild. Legendaren Tommy Haas mina damer och herrar
Ojsan
Misstaget ar ett faktum.
Valet foll pa Pattaya da jag bara har 5 dagar innan jag maste styra till Bangkok igen och Pattaya ligger 3 timmar soder om Bangkok. Jag visste att Pattaya ar det mest exploaterade och sunkigaste av alla stallen i Thailand men jag trodde jag kunde undvika det. Icke. Inte ens nara. Jag bor for tillfallet mellan tva bordeller och istallet for lampa pa nattduksbordet har jagj skenet av en "Nude Girls"-skylt i neon som ljuskalla. Samma Nude Girls skiker nagot orovackande efter mig sa fort jag lamnar rummet och hade det inte varit for alla feta gubbar som kryssar langst gatorna och snor deras upppmarksamhet hade jag nog inte kunnat fly. Det ar ungefar sa uppdelningen ser ut har - 90 procent feta gubbar som glider runt i flock och vantar pa att fyllan ska fylla dem med mod till att ga fram och tafsa pa de resterande 10 procenten som utgors av horor.
I mitten hittar ni mig. Med en familjepizza, rakhyvel och fjarrkontrollen till ACn i handen. Nu ska jag lasa in mig pa mitt rum och invanta morgondagens UV-stralning.
//G
Fraser Island och lite annat
Jag vet inte vad Figge sysslar med. Fraser Island ar vi pa i alla fall och i narheten ligger en sjo.
Sjon som lag i narheten var denna. Prickarna ar manniksor.
Spaghetti Bolognese vankades sista kvallen. Till forratt - till synes, en macka med nutella..... GI?
Figge bakom ratten pa var 4 hjulsdrivna campingvagn.
Jag pa huven till samma 4hjulsdrivna campingvagn. Totalt ovetandes om att Figge skulle fota.
Jag bad om en brandmanspose. Och fick....nat helt annat. Skrammande.
2x Danmark, 3x Holland och 6x Sverige. Sa sag var campingvan ut pa insidan.
En sovandes Linn, noga insvept for att forhindra lopporna/fastingarna/bed-bugs fran att ata pa henne.
//G
When it rains
Fraser var forresten helt ok. Med tanke pa att tva tredjedelar av on var avstangd pga regn sa hade vi det alldeles utmarkt i var Jeep och talt och vadret visade upp sig fran sin basta sida nar vi korde runt och badade i den ena sotvattensjon efter den andra. Vi har tydligen aven sett varldens storsta "perched lake". Innebord oklar.
Efter nattbussen tog vi igen oss vid poolen. Ett par timmars somn, lasning av Flyga Drake och en tonfiskpasta senare var det firande av St Pattys day som galde och det var nastan med gladje jag konstaterade att regnet ater vrakte ned utanfor vart fonster i morse. Nu, fem timmar senare, vraker det fortfarande ned och det vekar inte ha for avsikt att upphora. Om tre dagar ar det segling ute pa revet som galler och det kraver nastan solsken och bla himmel.
Om man skulle bege sig till McDonalds kanske?
// G
Noosa Heads
Vi tog en extranatt har och skot en dag pa Frasertrippen. Det var omojligt att fa pengar tillbaka sa det var det enda alternativet. Det finns inte ett overflod pa aktiviteter har i Noosa nar det bjuds pa regn och ovader sa tiden spenderas lite som en arbetslos spenderar sin. Man stiger upp. Konstaterar att man svettats bort ett par trivselkilon. Fyller pa trivselkilona med en billig frukost i form av baguette, tonfisk och youghurt med musli. Till det - en rykande farskblandat kopp snabbkaffe. Efter frukosten har man minst 12 timmar att sla ihjal.
1 timme pa natet.
Sen blir det svarare.
Aven om jag i egenskap av student pa Malmo Hogskola ar lite av doktor i att sla ihjal tid har jag svart att inte bli uttrakad och pa gransen till irriterad. For tillfallet overvager jag en promenad ner till havet for att se hur lang tid jag kan bada utan att bli livraddad. Jag ska forsoka sla Figges rekord fran i morse pa 15 dramatiska minuter.
Efter Surfers Paradise, dar jag - om ni glomt - piskade Figge och Sebbe i squash (las "En squashmatch senare") begav vi oss till Brisbane dar Ted och Joy bjod in pa overnattning i deras trea i West End. Indisk middag, forfest med ett gang andra svenskar plus lite locals och sen utgang bjod kvallen pa. Mycket trevligt. Brisbane overraskade positivt ingen av oss haller med om att "dar inget finns att se". Jag och Linn tog kanalbat dagen efter och de andra lag pa latsidan vid en konstgjord lagun mitt i stan. Min forkarlek till kanalbatar vaxte. Ett ultimat satt att se sig om utan att branna onodiga kalorier.
En greyhoundbuss senare ar vi nu som sagt i Noosa. Fint stalle. Mycket att gora. Om vadret tillater. Vilket det inte gor. Som tur ar bor vi pa ett bra hostel med schemalagda aktiviteter. Igar till exempel visade jag och Figge hur man spelar dalig poker och idag kommer det tydligen en kroppsmalare som malar en i ens nations farger. Bud pa att lyfta fram mina 12.5 procent gulashblod och bli ungrare.
Jag kan med gladje beratta att jag lost mina budgetproblem. Losningen stavas uppenbarligen inte poker, utan fortrangning, och har hittills fungerat friktionsfritt. Att inte fler anvander den strategin ar for mig ett mysterium.
For tillfallet ber vi om battre vader, en starkare krona och billigt flyg mellan Cairns och Sydney.
Hej sa lange...
//G
Tre stycken squash. Nastan lika manga som jag hade raka segrar.
Väderleksrapport
Vi skulle till Fraser i overmorgon. Betalt och klart. Nu blir det inte sa. Istallet sitter vi i regnet och planerar om.
Antagligen kommer det ges riklig internettid sa jag aterkommer med upplosningen pa dramat och givetvis nasta del i foljetangen "Budgeten"
//G
En squashmatch senare
Jag: 6 matcher. 5 vinster.
Dagen spenderades pa Sea World. Over forvantan faktiskt och trots det alldeles for dyra intradet var det riktigt skont att antligen gora nagot annat an att bara existera. Imorgon forsatter det nya aktiva livet med surfing och en tur till Brisbane dar vi redan bokat en tur ut till vrak och delfiner. Det ar mycket nu....
Jag har fatt en blasa i ogat av solen. Samma sol som vagrar gora oss bruna. Inte en Linn. Solskydd 30 flera ganger om dagen.
Ber om ursakt for det osammanhangade inlagget. Ville mest dra siffrorna fran squashen.
G
Varde uppdatering
Huset rymmer tre vaningar, 9 sangar och allt annat ett hus bor innehalla. Bortsett fran effektiva flaktar. Poolen ligger nastan pa balkonghoppsavstand. Grillplats likasa. Varfor man nu skulle vilja hoppa till grillen fran balkongen.
Vi ar 7 pers som delar pa hyran om 1000 dollar i veckan och pa sa satt bor vi mycket billigare nu an vad vi gor i backpackerkorridor med soval. Pa minussidan: 20 minuter promenad in till stan. Promeanden gors dock enbart om bilen inte erbjuder skjuss. Bilen impulskoptes av tva Goteborgare som vi bor med och den funkar inte alls. Inte det minsta faktiskt.
Imorgon sager vi farval till Byron Bay, till huset, till bilen och till goteborgX2 samt Minna och sager hej till Surfers Paradise, Figge, Malin och sen ett par dagar senare aven till Brisbane. Langre an sa har vi inte planerat.
Pa tal om planering kan jag beratta att min mycket omtalade budget tacker mat och husrum. Eventuellt en glass da och da. Jag vet inte var det gick fel riktigt men jag gissar lite pa att James The Taylor har ett finger med i spelet. Som det ser ut nu maste jag boka om min biljett fran Australien och sen sitta av tiden i Thailand innan jag flyger hem den 24 april. Jag ar antagligen den forsta som klagar over att var tvungen att vara i Thailand i ett par veckor men jag ar lite, lite orolig for min mentala halsa om jag ska sla ihjal veckor ensam i Thailand. Under tung ekonmisk press dessutom, sa att kopa sallskap kommer inte heller funka.
Annars dar hemma? Har ni ocksa hajattacker hit och hajattacker dit? Kan ni ocksa kopa Kangerufile i charken for hundralappen/kilot. Vi kan. Och vi gor det.
Nu: Lite bilder..
Sebbe i havet i Byronbay. Storartat kameraarbete. Tackar.
Ted och Sebbe. Ted och Joy - boendes i Brisbane - korde ner for att halsa pa oss.
Huset i all sin prakt. Sebbe syns (som vanligt) till hoger och Minna i koket.
Jag till hoger. Karin till vanster. Australien i bakgrunden.
Nu strejkar datorn. Fler bilder kommer snart.
//G
Aussie
Vi kom med Grey Hound bussen. Klockan var en bra bit over midnatt och vi befann oss mitt ute i ingenstans. Vi borjade vandra och efter ett par timmar, i gryningen, kom vi fram till en trevlig familj som visades oss vagen till det Hostel vi bor pa. Sebbe var alert och filmade en liten sekvens.
Det visade sig dock vara ett mycket trevligt Hostel vi kom till, Ort likasa. Jag tror den gar under namnet Port Macquire och ligger 6 timmar norr om Sydney. Banjostamningen forsvann direkt och dag ett fordrevs genom en 1.5 mils promenad, genom regnsskog, berg och enorma surfstrander. Den planerade natten i singularis har nu blivit tre och imorgon tar vi samma Grey Houndbuss norrut till Coffs Harbour som tydligen ska bjuda pa aktiviteter som kajaking och andra naturnara upplevelser.
Annars trivs undertecknad bra med livet pa hostel. En massa manniskor overallt som varit overallt som delar allt. Nastan allt. Vart Hostel rakar vara en kopia av Villa Villerkulla, uppdaterad med pool, biljardbord och en altan. Maten lagar vi sjalv och inhandlas mycket charmigt i diverse specialbutiker. Ytterst roande och behova ga till en gronsakshandlare for att kopa lok, slaktare for att kopa kott istallet for att kopa allt under ett och samma tak.
Av mitt forsta intryck av inavelby ar enbart hostelaltanen kvar. En sydstatsaltan som tacker hela framsidan. Det som saknas ar dn aldre herre i strahatt, sittandes i gungstol med ett skarpladdat dubbelpipigt hagelgevar i knaet.
Som sagt, imorgon drar vi vidare och for en gangs skull ar vi uppbokade flera dagar i forvag. Vi kopte oss ett busskort med Grey Hound som tar oss till Cairns med hur manga stopp pa vagen som vi vill. Ratt smidigt aven om jag foredragit mitt forslag att kopa en minivan for samma pengar som busskortet kostade.
Stay tuned...
G
Annars?
Hade var farvalkvall till Bangkok igar,vilket innebar gat/barhang med ett par svenskor och en Israelit - vansinnigt likt Juan Sebastian Veron forovrigt.
Av en handelse rakade "Veron" bo i Byron Bay och vi har nu saval boende som sallskap nar vi nar Byron. Sen att han ar ett hogavlonat fotbollsproffs gor inte saken samre,
Gardagen spenderades pa MBK, ett enormt shoppingkomplex vars syfte ar att fa folk att ga vilse och branna pengar. Personligen lyckades jag bara med det ena, aven om det var nara att en radiostyrd helikopter hamnade i mitt handbagage. Kan vara bra att ha tyckte jag for en liten stund, innan min tomma planbok fick mig pa battre tankar. Efter manga om och men hittade vi ut och via ett par skraddare, packning och en utekvall sitter vi nu har. Fortfarande med McDonaldskaffet som sallskap. Nu lite kallare. Lite ackligare.
Kanns passande att lamna Asien nu. Bade jag och Sebbe ar ratt trotta pa asiater och det thailandska systemet och vi saknar faktiskt det hostrusk vi ska landa i. Att i samma hostrusk finns en styck Linn och en styck Karin, vilka jag ska leva ekonomiskt pa ar ocksa helt ok. Jag fick dock inte inte min vilja igenom angaende den romantiska flygplatsscenen dar vi fran var sitt hall i terminalen, slow-motion springer, och aterforenas till omgivningens stigande applader.
Taxi till deras hostel funkar ocksa. Dar ska vi skissa upp en reseplan vilket ska bli intressant. Undrar hur langt man kommer pa mina resterande hundralappar? Tur vi har bra boende hos "Veron"
Juan Sebastian Veron: Legend
Hittade en bild fran Anckor Watt ocksa. Har har ni den.
Och en till. Martins "Bubbas Shrimp boat Co"- keps gor hela bilden.
Ytterligare en bild, denna fran kambodja. Vagen ni ser var varldens langsta. Vi gick hela.
For att aterskapa lite av min sinnesstamning avslutar jag med en solnedgangsbild, aven den fran Kambodja. Fotad genom ett par solglasogon. Kreativitet ar ordet ni soker,
Konsten att bli medvetet lurad
7000 Baht tyckte damen i butiken var ett rimligt pris Jag holl inte riktigt med. En intensiv debatt om senare hade jag mitt batteri och laddare. Slutpris: 4500 Baht och en garanti pa att mina varor var kopior. Lampan som ska lysa gront eller rott lyser gult. Eller inte alls. Och visst stavas det Nikon och inte Neekong?
Med eller utan kamera kan vi konstatera att det Au Nang jag besokte for 3 ar sedan har kommit pa fotter igen och allt har blivit saval dyrare som samre. Men, allt ar relativt och det ar anda med ett ganska stort leende jag kan beratta att jag och sebbe bussar till Bangkok i overmorgon for att ater igen bevisa att man visst kan leva over sina tillgangar. Martin vagrar inse det faktumet och beger sig om ett par dagar till Norge for att kora lite klassiskt Arbeit. Figge och Malin ska soka sig norrut i landet och Linn och Karin vanrar i Sydney.
Det tidigare leendet blev plotsligt storre.
//G
PS. Mamma, Pappa - det kommer tva paket hemskickade till er inom ett par veckor. Forhoppningsvis kan ni hamta ut dem trots jag skickade dem till mig sjalv. Innehallet ar - enligt mig - totalt lagligt men maste packas upp ratt omgaende for att inte bli sunkigt.
En snabbis
Trivs battre har pa Koh Phi Phi dar vi mest existerar. Vi stiger upp. Sen gor vi inte sa mycket mer. Det racker for oss. Dock ska vi imorgon ut pa den obligatoriska snorklingsturen och o-safari samt antagligen ta livet av oss genom klipphoppning. Man kan det gora det i organiserad regi men jag och Martin kanner att ska man hoppa fran 20 meter kan man lika garna gora det "as they did back in the days"
Avsaknaden av bilder skyller jag rakt av pa kameran. Den vagrar starta. Personligen misstanker jag att felet ligger i att jag glomde laddare och batteri pa en sovbat.
Imorgon - Krabi och Au Nang for lite klassisk "battra pa brannan" dagar samt ett par dagar for utforsking av inspelningsplatser for olika filmer. Personligen ser jag fram emot Scaramangas o fran The Man With The Golden Gun.
Hej sa lange.
PS. Mamma - tack for patvingningen av plastpasarna. Ett optimalt satt att packa. Sa Linn, hinner du lasa detta sa tank pa paspackningen - den vinner i langden.
G
PS2. Och ja Veronika, jag ska ta val om henne. Oasett om det blir i Osterrike eller Australien. DS.
James the Taylor
Det hade han. Med ett skratt lat han mig forsta att han visste exakt vad jag menade. Sen kallade han mig "Boss" och tog emot betalningen pa 12500 Baht. Kanner mig orovackande uppspelt over mina inkop och kan knappt vanta att glida runt pa mina agor i min nagot osexiga morgonrock.
Lite synd ar det att James inte lyckades sy in min T-shirt, vilket faktiskt var huvudmalet med mitt besok.
Imorgon aker vi till Ko Tao for att dyka. Figge ar redan pa plats och har rekat laget och fixat en privat svensk instruktor for oss 6 till ett mycket trevligt pris.
// G
Varde bilder (Axplock av mina 500 bilder)
Okenvandring i Mui Ne, Vietnam. Martin ar kort
Fiskelager. Mycket enkelt att titta pa..
Samma oken som tidigare. Jag ar mycket nojd med mitt "svenska pilsnerfilm-hopp"
Kommentarer overflodiga.
Samma oken, samma Martin.
Vi hade i alla fall tur med vä......
Vi har en ny reskompis. En mycket otrevlig sådan som verkar vara omöjlig att bli av med. Vad vi än gör, vart vi än går så förföljs vi av vår nya kamrat. Han är mycket pålitlig i sin närvaro och anländer alltid en dag efter oss. Som ett brev på posten som man brukar säga. Som ett klamydiabrev för att vara exakt. Jag pratar förstås om regn, storm och andra meteorologiska otrevligheter. Det verkar ligga en förbannelse över oss. Vi hade fint väder igår men vaknade idag till moln och vindar som nu frammåt eftermiddagen övergått till regelrätta skyfall. Inte helt ultimat väder för att jobba på brännan med andra ord.
Personligen skyller jag på Sebbe rakt av. Hade han köpt vykort av den där försäljaren utanför Ankor Watt, hade hon inte behövt kalla honom - citat - "a very bad man" och hon hade heller inte behövt förbanna honom med orden "I wish you bad luck and a bad life". Sen är det givetvis hennes fel att förbannelsen straffar kollektivt och inte bara Sebbe. Dålig precision på de kambodjianska häxkonsterna.
I alla fall. Är på Koh Pangan - en mycket gemytlig liten ö med riktigt fina stränder, bra vatten, höga palmer och hela resekatalogspaketet. I detta väder utnyttjar vi de fina stränderna dåligt och sitter istället på vår altan och knopar ihop inlägg till våra bloggar. Vi hade kunnat gå iväg till ett av de otaliga restauranger som dygnet runt visar film och serier. Det hade vi kunnat göra. Om inte strömmen hade gått förstås. Vi hade även kunnat gå ner och spelat lite biljard. Det hade, även det, varit trevligt. Synd bara att Martin har skurit upp handen i en mycket omotiverad duell med en takfläkt. Samma takfläkt som gjorde att han nu är hårt bandagerad, totalt nedpumpad på smärtstillande och 3000 baht fattigare. En olycka kommer sällan ensam och det är med stor spänning vi väntar på vad vädergudarna har att erbjuda de närmsta dagarna.
Planen, att möta upp Figge och Malin på en annan ö för att ta dykcert, måste eventuellt läggas om. Eller skrotas. Den som lever får se. Vilket antagligen inte kommer bli Martin - han ser helt väck ut och mumlade just något om drakar och demonen. Synd om killen.
Annars har vi det hur bra som helst. Nu ska jag och Sebbe gå hand i hand genom regnet för att sedan rulla oss i vågorna. Hej på er....
//G
PS. Mor, kära mor - bilder kommer ikväll eller imorgon. I mängder.
Efterlängtat
Extremt tung trafik, 30 grader och miljoner stirriga asiater som enbart går runt och skriker - nästan som om kriget inte var över. Ett jävla liv på dem helt enkelt. Detta må vara den absolut sämsta platsen för en stadig bakfylla.
En aspirin, en bananshake och en helt fantastisk äcklig macka senare återfanns dock ett visst hopp om överlevnad. Och bättre skulle det bli.
Vi har sedan dag 1 påpekat vår saknad av ordentligt kaffe. En kopp svenskt bryggkaffe. Mollbergs. Skåne. Till och med en sunkig kopp Gevalia hade prisats. Inget ont om Vietnamesiskt kaffe, det är helt ok. Om man gillar riktigt äckligt kaffe. De brygger (?) pa saltvatten, vilket gör kaffet - inte helt otippat - väldigt salt. Och väldigt, väldigt odrickbart.
Likt en oas i öknen uppenbarade det sig. Ett kaffehus i sann franschiseanda med uniformklädda anställda, möblemang med förutbestämd design och en klar och tydlig prislista med photoshopredigerade bilder på samtliga beställbara kaffevarianter. Precis som vilket Espresso House som helst. Vi hade hittat hem.
Vi torkade glädjetårarna, beställde kaffe - svart - och trippade på nästan magiskt lätta fötter upp för den heltäckande mattan som täckte trappan till den Air Conditionade loungen vars WiFi visserligen inte var hundraprocentig men tillräcklig för att skriva och publicera detta inlägg.
Kaffet. Ljuvligt. Bästa på tre veckor. Inte ens den obligatoriska känslan av akut durschfall efter kaffet kunde försöra det. Vi satt i tystnad och drack vårt kaffe. Då och då gjordes det anspråk på att säga något. Blicken slets från kaffekoppen och mötte de andras två, men inget sades. Vi utbytte blickar, nickade medhållande i tystnad. Och log. Man kunde ta på känslan av lycka och välmående.
Det kunde inte bli bättre än så här. Eller jo, de kunde det. Hade det varit så att kaffebaren inhyste en liten biograf på tredje våningen med sköna soffor och en lagom stimulerande film hade det absolut inte skadat.
Just detta ställe hade just en sådan biograf. Och exakt sådana soffor. Och, enligt mig, exakt en sådan film.
Som den fullblodsnörd med förkärlek till domedagsprofetior och skjutvapen som man är blev det nästan för mycket när filmen som visades var Terminator. Den tredje i ordningen. Inte den bästa. Men som tidsfördriv en dag som denna - optimal.
Terminator. En fullkomligt ljuvlig filmtrilogi. Ett perfekt koncept. En sinnessjuk smart idé. Att med en vapenarsenal värdig en mindre militärmakt försöka stoppa och ha ihjäl något som är omöjligt att just ha ihjäl. Som dessutom skjuter tillbaka. Orgie i actionporr. Att sedan Arnold Schwarzenegger själv hostade upp med hundratals miljoner för att åter gestalta Cyborgen från framtiden är bara en bonus. Han suger så mycket att han blir briljant.
Dock är det bortom mitt förstånd varför rebellerna i framtiden, med tillgång till riktigt högteknologiska grejer, skickar en robot tillbaka i tiden - som bryter på tyska. Han kan allt, han är odödlig och programmerad med millimetersprecition för att utföra sitt uppdrag. Vilket han gör. I alla tre filmerna. Men med tysk brytning. Kunde inte programmerna skicka en robot som faktiskt pratar bra engelska. Märkligt. Mycket märkligt.
Nu är det slutskede i filmen. Vilket gör att jag avslutar detta, något meningslösa inlägg, med att berätta att vi imorgon, åter flyger till Thailand. På återhörande.
.............We´ll be back.
//G
