En dag till

Thailand ar bra pa bio. Fantastiskt bra faktiskt. Var precis och sag Fast And The Furious pa en mycket val tilltagen bioduk, med mycket val tilltaget ljud i mycket val tilltagna fatoljer. En upplevelse helt enkelt. Ytterligare en sak Thailand ar bra pa sa ar det luftkonditionering. Min is i lasken smalte inte under de tva timmar filmen varade. Inte det minsta.

Har ni varit pa bio i Thailand nagon gang sa vet ni att efter alla traliers visas en uppmaning pa duken att stalla sig upp och hylla kungen. Inte den Karl Gustav utan den mer thailandska kungen. Jag missade detta helt och blev upprykt av en fornarmad thaikille som sen under den fem minuter hyllningsfilmen till kungens livsgarning stod och blangde pa mig eftersom jag tyckte det hela var otroligt underhallande. Tydligen tar befolkingen detta pa stort allvar och det gjorde det inte lattare att halla skrattet inne.
   Sa dar stod jag. Pa rad 6, plats J - och fnissade ljudligt till bilder nar en ung kung korde runt och delade ut blommor till bonder nagon gang under 60-talet. Efter det visades filmen. Som var utomordentligt dalig. Bra ljud dock.

Pa vagen hem styrde jag min Tuk-tuk forare inom en affar och bunkrade lite fotbollstrojor. Ett par till mig, ett par till Figge och tyvarr Hannes - ingen till dig.

Efter trojorna sag jag tillfallet att ge utlopp for en av mina nyfunna passioner. Runt hornet lag en skraddare. "Tackar" tankte jag och klev in med bestamda steg. Indiern var snabbt framme och visade mig till en soffgrupp for ett litet mote om mina behov. "Ok Boss, what do you need?"
Jag bollade fragan lite i mitt huvud. Vad behover jag? Vad behover jag inte? Efter en stunds funderande kom jag pa att jag saknar en frack. Mitt engelska vokabular begransade mig dock till att behova en "penguin suit" men indiern forstod vad jag menade och borjade genast skissa pa en plan. han holl sedan en tio minuters genomgang i skillnad av material och lat mig kanna pa bade det ena och det andra.
   Sen borjade priskriget pa min fiktiva frack. Han ville ha 20 tusen baht och nar jag kom pa att jag anda aldrig tankt kopa fracken hade priset hamnat pa 15 tusen. 3500 svenska kronor. Som hittat.

Sen ursaktade jag mig och sa att jag skulle titta runt med a hos andra skraddare forst innan jag bestamde mig. Han gav mig sitt kort och skrev sitt namn. Vet ni vad han hette? Han hette banne mig James.

Jag var nara pa att kopa fracken enbart for det.


//G

Saigon i film

Antar att det var dag ett i Saigon.



G

Tillbakablickar i regnet

Kom inte pa bussen till bangkok. Den var full. Har dock en ny om 4 timmar.

Tankte lagga upp lite bilder under tiden.

Nagot intern bild men vi tyckte det var hysteriskt roligt att Ekan var med pa Ko Tao-baten. Fantastiskt likt.


Soluppgang vid Australiens ostligaste punkt vid Byron Bay



Marinan var segelbat kastae loss fran.


En utslagen engelskman ar en god engelskman. For ovrigt syns var Ocean Racer.


En rivaliserande skuta i motljus under Whit sundaystrippen


Jag, Linn och min hopppartner - valdigt likt Goran Jynsson fran Metso innan vart fallskarmshopp.


Kolla sa avslappnad jag ar.



4500 meter upp.


Fotografen ville halla hand. Han var nog lite radd.


Sa har nojda var jag och Goran efter hoppet.


Linn lika nojd.


G


Pattaya dag 3

Har spenderat dagen pa Starbucks. Utomhus har det regnat konstant i 6 timmar och roster sager att det ska fortsatta ett par dagar.

Det gar bra nu....

//G

Pattaya dag 2

Jag ar beroende av rutiner. Allt blir lattare av att ha lite riktlinjer for dagen. Inga pedantiska tvangsrutiner utan enbart lite riktlinjer, ett lost schema att folja. Darfor ogillar jag att komma till ett nytt stalle, speciellt utan sallskap.
   Vart ska jag ga, hur ska jag ta mig dit och var fan ligger havet? Mitt lokalsinne begransar mig till att sta still utan att ga vilse sa varje steg jag tar, ar ett steg mot eventuell, oftast garanterad, forlust av lokalisering.
   Men nu efter en dag i pattaya har jag kartlagt omradet och dragit upp lite riktlinjer for min vistelse. Dagen borjar en promenad till den ganska ocharmiga stranden dar bananer och ananas inhandlas. I sallskapet av en bok slas tre timmar ihjal ganska smartfritt och efter det en snabb middag pa Subway for att sedan glida hemmat och duscah av sig saltvattnet. Efter det - en timme pa internet. Och har sitter jag nu. det ar fyra timmar till jag kan ga till mitt rum och somna till ekonominyheterna pa CNN - den enda engelsksprakiga kanal. Nar jag kommer hem kan jag halla forelasningar om USAs regering och dess atgarder for att lindra bankkrisen. Alternativet ar tyska dokusapor och ryska underhallningsprogram.

Nu ska jag dock ga och fa en timmes massage och sedan hitta en bar som visar fotboll. Wish me luck

/G


Tillagnar Hannes denna bild. Legendaren Tommy Haas mina damer och herrar


Ojsan

Jag har idag gjort resan forsta misstag. Visst, jag har gjort ett par tabbar och blundrar men ingen av dem har varit planerade. Jag tankte inte "nu glommer jag min laddare och batteri har pa baten, det blir nog bra" och jag hade inte heller nagon baktanke eller en listig plan med att tappa bort mitt kreditkort. Men nu har jag gjort en planering. Jag har overvagt. Tagit ett beslut. Beslutet tog mig till Pattaya.
   Misstaget ar ett faktum.
   Valet foll pa Pattaya da jag bara har 5 dagar innan jag maste styra till Bangkok igen och Pattaya ligger 3 timmar soder om Bangkok. Jag visste att Pattaya ar det mest exploaterade och sunkigaste av alla stallen i Thailand men jag trodde jag kunde undvika det. Icke. Inte ens nara. Jag bor for tillfallet mellan tva bordeller och istallet for lampa pa nattduksbordet har jagj skenet av en "Nude Girls"-skylt i neon som ljuskalla. Samma Nude Girls skiker nagot orovackande efter mig sa fort jag lamnar rummet och hade det inte varit for alla feta gubbar som kryssar langst gatorna och snor deras upppmarksamhet hade jag nog inte kunnat fly. Det ar ungefar sa uppdelningen ser ut har - 90 procent feta gubbar som glider runt i flock och vantar pa att fyllan ska fylla dem med mod till att ga fram och tafsa pa de resterande 10 procenten som utgors av horor.
   I mitten hittar ni mig. Med en familjepizza, rakhyvel och fjarrkontrollen till ACn i handen. Nu ska jag lasa in mig pa mitt rum och invanta morgondagens UV-stralning.

//G

RSS 2.0